Sagan om saker

Hej barn, jag fick en mental käftsmäll för ett par dagar sedan.

Jag satt och tittade på Sagan om ringen och det slår mig nu hur otroligt enkel den historien faktiskt är. I alla nya moderna filmer skall man alltid få höra den ondas bakgrund, varför den är ond, även om han (för enkelhetens skull) aldrig själv inser eller tycker att han är det. Man får veta att de minsann inte alls är onda utan bara drivs av någon vrede de fått via någon orätt för 3 år sedan, och de använder vissa okonventionella metoder för att uppnå det de vill.

Innerst inne är de bara snälla gossar som hade oturen att ha uppförsbacke till dagis och nu skall de hämnas.

De har sina vänner, sina familjer och sina intressen och det fokuseras mycket på hur snälla de faktiskt är, så i slutet vet man inte riktigt vem det egentligen är som är den goda.

Det är därför jag älskar sagan om ringen så mycket som jag faktiskt gör (och tro mig, det gör jag), för att den är så enkel ur en evil point of view.

Sauron VET att han är ond, och han försöker inte bortförklara det med att han hade en svår uppväxt eller jobbiga föräldrar. Han tog inte till mjödkruset vid en tidig ålder och blev förvirrad och osäker på vad som var rätt och inte. Han må ha haft vissa onödiga höjdskillnader när han skulle till sin förskola, men det påverkade honom nog inte, han kunde ju bara ta en av nazghulernas pållar.

Tänk när den första orchen kom fram till honom:
"Fan, du är rätt ond."
"... Ja! :D"

Det är nice med en så enkel story, och den håller på så många nivåer.

Snart är det praktik, jag skall vara på Rehab 3, och det skall bli mycket skoj.

Puss

// Kalle