My old nemesis

Hej barn

Blev ett smärre uppehåll senaste månaderna på grund av följande faktorer;
- Jag har blivit gammal och slö, men främst gammal.
- Skolan har varit så sjukt krävande att bara tanken på att skriva längre stycken orsakar ångest/oro.
- Öl.

Men nu är det över för ett tag i alla fall. Klarade av tentan i klinisk medicin så jag får gå kvar i klassen och det är nice.
Imorgon bär det av till Sweden rock festival för att vakta lite och slå ett slag för distal ordningshållning.

Råkade ut för ett "LOL-moment™" i Lördags dock.
Glad i hågen (och diverse akrobatkonster) fick jag lite lätt en kniv på min arm vilket ledde till att den smekte igenom huden på armen och in i fettet. Detta orsakade mången oro från min sida och då jag verkligen inte kunde komma på något alternativ lindade vi skiten och ringde en ambulans.

Såhär i efterhand inser jag att ambulansdelen nog var att överdriva något, men som sagt. Kom inte på några andra alternativ och det blödde som satan.

Väl uppe på akuten fick jag lägga mig i ett rum och en av de drygaste läkare jag träffat kom in.
- Hon: "Till att börja med vill jag be dig vara tyst och säga ditt personnummer."
- Kalleman: "Hur hade du tänkt att det skulle gå till?"
bla bla
- Hon: "Du pluggade till sjuksköterska sa du? Var inte det här ganska onödigt?"
- Kalleman: "Skall tänka på det nästa gång jag råkar ut för en olycka."

Efter diverse skitsnack med syrrorna så fick jag 7 stygn i armen och vad jag misstänker, även några inne i böset.

Måste ha varit en fin syn efteråt dock. Barfota med badbyxor helt täckta i blod, linne, patientarmbandet på och en småfull Sandra jämte som drack öl. Tack som FAN för att du följde med mig upp dock, hade inte velat ligga där och gnälla själv, och oavsett vad hon säger så grät jag inte!

Drog ner till vårdcentralen idag och de sade att festivaljobbet inte borde vara något problem så länge jag chillar lite med vänsterarmen men jag är ju högerhänt så det borde gå. Och om det händer något finns det ju sjuksköterskor där.

Aja,.. Tja